Effektavgift
Jag har efter några timmars informationsinhämtande börjat förstå effektavgifterna och jag förstår varför de behövs. Avgifterna innebär att man behöver anpassa sin elanvändning och sprida ut den över dygn, dagar och nätter. Att t ex lördagsstäda med tvättmaskin, diskmaskin, tumlare, dammsugare igång samtidigt som man lagar mat är verkligen inte att rekommendera längre.
Men om vi på samhällsbasis ska kunna styra användandet av el till tillfällen då elproduktionen är hög och efterfrågan lägre, behöver vi även ha timpriser på el, vilket ju också är en abonnemangsform finns att välja hos elhandelsbolaget. Min familj har detta och därför måste vi även ha koll på elpriset per timme.
Och här någonstans blir ekvationen för svår för mig. Hur ska man kunna förstå detta system med timpriser och effektavgifter i sin helhet? När ska vi styra vår användning till tillfällen då elen är billig och när ska vi fokusera på att hålla nere effektavgifterna?
Jag gör ett försök att själv räkna…om en maskintvätt drar totalt 1,2 kWh (uppgift från vattenfalls hemsida), kostar själva elen, vid ett elpris på 40 öre per kWh, totalt 48 öre. Motsvarande pris för en tvätt när elpriset är 3,0 kr/kWh blir 3,6 kr. Man får lätt intrycket att man får tvätta bra många tvättar för att det ska bli relevant att väga in elpriset... Men å andra sidan: om man använder totalt 1500 kWh i månaden och lyckas styra 40% av sin el, dvs 600 kWh till tider där priset är lågt, låt oss säga kanske 40 öre /kWh istället för 1,40 kr, tjänar man 600 kWh * prisskillnad på 1 kr = 600 kr. Visst. Det har också påverkan på elräkningen… Hur ska dessa 600 kr i elpris viktas mot 81,25 kr per kW i effektavgift? Hur ska vi tänka för att vara säkra på att ens ansträngningar för att hålla nere det rörliga elpriset inte äts upp av effektavgifterna och vice versa? Är detta överblickbart för oss konsumenter? Lägg till att det också är svårt att pricka låga elpriser. Man vet ju inte elpriset särskilt lång tid i förväg.
Men om vi på samhällsbasis ska kunna styra användandet av el till tillfällen då elproduktionen är hög och efterfrågan lägre, behöver vi även ha timpriser på el, vilket ju också är en abonnemangsform finns att välja hos elhandelsbolaget. Min familj har detta och därför måste vi även ha koll på elpriset per timme.
Och här någonstans blir ekvationen för svår för mig. Hur ska man kunna förstå detta system med timpriser och effektavgifter i sin helhet? När ska vi styra vår användning till tillfällen då elen är billig och när ska vi fokusera på att hålla nere effektavgifterna?
Jag gör ett försök att själv räkna…om en maskintvätt drar totalt 1,2 kWh (uppgift från vattenfalls hemsida), kostar själva elen, vid ett elpris på 40 öre per kWh, totalt 48 öre. Motsvarande pris för en tvätt när elpriset är 3,0 kr/kWh blir 3,6 kr. Man får lätt intrycket att man får tvätta bra många tvättar för att det ska bli relevant att väga in elpriset... Men å andra sidan: om man använder totalt 1500 kWh i månaden och lyckas styra 40% av sin el, dvs 600 kWh till tider där priset är lågt, låt oss säga kanske 40 öre /kWh istället för 1,40 kr, tjänar man 600 kWh * prisskillnad på 1 kr = 600 kr. Visst. Det har också påverkan på elräkningen… Hur ska dessa 600 kr i elpris viktas mot 81,25 kr per kW i effektavgift? Hur ska vi tänka för att vara säkra på att ens ansträngningar för att hålla nere det rörliga elpriset inte äts upp av effektavgifterna och vice versa? Är detta överblickbart för oss konsumenter? Lägg till att det också är svårt att pricka låga elpriser. Man vet ju inte elpriset särskilt lång tid i förväg.
Följ inlägget
1
följare
Tack för ditt meddelande.
Elpriset har inget med nättariffer ("effektprissättning") att göra. Det är två helt separata prissignaler. Elpriset är priset för den el du köper av din elleverantör (valbar) och det återspeglar det pris som sätts på elbörsen. Nättariffen är priset för överföringen av el (från produktion hem till dig) som du betalar till nätföretaget i ditt område (ej valbart). Elpriset återspeglar utbud och efterfrågan, medan nättariffen återspeglar kostnaderna för att driva och utveckla elnätet.
Eftersom prissignalerna är separata så händer det att de inte pekar åt samma håll. Senast 1 januari 2027 ska alla nätföretag ha en nättariff med en effektavgift, men denna effektavgift ska vara tidsdifferentierad så att den också återspeglar belastningen i det lokala elnätet (vilket driver kostnader för driften av nätet). Det bör leda till att risken för att elpris och nättariff pekar åt olika håll minskar. Laddar du exempelvis nattetid när elpriset är lågt så är sannolikt också den lokala nätbelastningen låg, vilket då ska återspeglas i vad du får betala. Exakt hur det blir för dig går inte att säga, eftersom det beror av belastningen i nätet där du bor och hur ditt elnätsföretag utformar sin tariff utifrån de riktlinjer som återfinns i vår föreskrift EIFS 2022:1.
I dagsläget är det ont om smarta lösningar som kan hjälpa dig att ta nättariffen i beaktande, men vi tror att de kommer att komma i takt med att nätbolagen implementerar effektavgifter i sina tariffer.
I anslutning till föreskriften har Ei lämnat ett allmänt råd som innebär att elnätsföretagen bör se över tariffnivåerna åtminstone en gång per år. Avsikten med det allmänna rådet är att elnätsföretagen kontinuerligt ska arbeta med tariffsättningen, såväl nivåerna på tarifferna som övriga krav i föreskriften på hur tarifferna ska utformas. Vi följer kontinuerligt upp hur elnätsföretagen strukturerar sina avgifter.
Med vänliga hälsningar