Effekttariffer
Hejsan,
EIFS 2022:1 är ju helt skrivet av Energimarknadsinspektionen. Det hänvisar till både Ellagen, Elförordningen samt Europeiska Kommissionens förordning (838/2010). Inget av dem kräver eller ens för fram en tanke på några effekttariffer. Är effekttarifferna ett renodlat ”hitte på” från Energimarknadsinspektionen? Om ja; varför inte bara ta väck dem, då de både missbrukas av nätbolagen samt att de slår helt galet mot vanliga medborgare som inte kan påverka si(vill man platta till kurvan så går det endast att göra genom att storförbrukande industrier förändrar sitt nyttjande)?
Med vänlig hälsning
Calle
EIFS 2022:1 är ju helt skrivet av Energimarknadsinspektionen. Det hänvisar till både Ellagen, Elförordningen samt Europeiska Kommissionens förordning (838/2010). Inget av dem kräver eller ens för fram en tanke på några effekttariffer. Är effekttarifferna ett renodlat ”hitte på” från Energimarknadsinspektionen? Om ja; varför inte bara ta väck dem, då de både missbrukas av nätbolagen samt att de slår helt galet mot vanliga medborgare som inte kan påverka si(vill man platta till kurvan så går det endast att göra genom att storförbrukande industrier förändrar sitt nyttjande)?
Med vänlig hälsning
Calle
Följ inlägget
3
följare
Din fråga har flyttats över till ett eget inlägg eftersom jag väntar på återkoppling från våra tariffexperter som ska besvara dina frågor.
Jag ber om ursäkt för dröjsmålet.
Med vänlig hälsning,
Grunden till vår nya tariffutformning (som innehåller både en fast avgift, en energiavgift, en effektavgift samt en kundspecifik avgift) är att tydliggöra kopplingen mellan kundernas tariff och elnätsföretagens kostnader. Det är även detta som EU-förordning (2019/943) om den inre marknaden för el gör gällande, att kostnaderna ska speglas i tarifferna. Förutom det finns det krav i EU-direktiv som införts i svensk rätt som bestämmelser i ellagen att tariffer ska utformas på ett sätt som är förenligt med ett effektivt utnyttjande av elnätet och en effektiv elproduktion och elanvändning, och för att möta dessa krav så togs EIFS 2022:1 fram.
Det stämmer att det inte finns några uttryckliga krav på just effektavgifter, men så som lagstiftningen ser ut så är det den vägen som vi behöver gå. Även i ACER:s rapport, som samtliga tillsynsmyndigheter i Europa behöver ta i beaktande, tas det upp att det är lämpligt med en gradvis övergång mot effektbaserade tariffer för att täcka de kostnader som korrelerar med behovet av effekt.
Hur elanvändarnas förbrukningsmönster påverkar och kan bidra till att minska behovet av effekt i elnäten vid särskilt utsatta tidpunkter, kan du läsa om i följande dokument:
- Länk till konsekvensutredningen för tarifföreskrifterna i vårt e-diarium Föreskrift EIFS 2022:1 - Energimarknadsinspektionen
- Identifying and estimating the effects of a mandatory billing demand charge - ScienceDirect
Samt i vår vägledning för utformning av nättariffer enligt EIFS 2022:1Med vänlig hälsning,
Men Effektavgifter, som de är utformade idag, riskerar att bli en intäktskälla för nätbolagen snarare än ett styrmedel för effektiv elanvändning. Lagstiftningen och tillsynen behöver därför förtydligas för att säkerställa att effektavgifter verkligen används för sitt avsedda syfte.
Effektavgifter bör kopplas till faktiska belastningstoppar i nätet, inte bara individuella toppar.
Hur planerar ni att säkerställa detta då inga kontrollkriterier finns och själva grunden för effektavgiften är så otydlig att den nästan är omöjlig att definiera för Ei "täcka framåtblickande kostnader" vad är det och hur särskiljer Ei dessa kostnader från de som ingår i nätavgiften ?
Mvh Mikael
Effektavgiften innebär inte en ytterligare ny avgift som elnätsföretagen får ta ut. Effektavgiften ska införas som en priskomponent och utgöra del av den totala nätavgiften. Hur stora avgifter nätföretagen får ta ut totalt styrs i första hand av regleringen av nätföretagens intäktsram. Nu har Ei beslutat om elnätsföretagens intäktsramar för perioden 2024–2027 - Energimarknadsinspektionen
När intäktsperioden är över kontrollerar vi att elnätsföretagen har hållit sig inom ramen. Om det visar sig att de har tagit ut för höga avgifter från sina kunder under dessa fyra år så kommer de behöva betala en straffavgift, eller få en lägre intäktsram till kommande perioder.
Med vänliga hälsningar
På vilket sätt gynnar detta kunderna? Det är ju inte kunderna som kommer få tillbaka några pengar, som de betalt för mycket av?
När ska Energimarknadsinspektionen inse att det här försöket med effekttariffer är totalt misslyckat?
Om ett företag tar ut mer än vad intäktsramen tillåter kan det få konsekvenser för nätföretaget. Dels sänker vi deras intäktsram för nästa period med motsvarande belopp, dels kan de få betala en straffavgift på det överstigande beloppet.
Med vänliga hälsningar
Ni säger att "Effektavgiften innebär inte en ytterligare ny avgift som elnätsföretagen får ta ut. Effektavgiften ska införas som en priskomponent och utgöra del av den totala nätavgiften. Hur stora avgifter nätföretagen får ta ut totalt styrs i första hand av regleringen av nätföretagens intäktsram." ovan.
Det finns ingen specifik paragraf i EIFS 2022:1 som explicit förbjuder att effektavgifter leder till ökade totala avgifter. I stället är det via intäktsramen i ellagen (5 kap.) och Ei:s föreskrifter om intäktsramar som elnätsföretagens totala intäkter regleras.
Det finns ingen tydlig koppling mellan en specifik tariffkomponent såsom effektavgiften och den totala intäktsramen i offentliga dokument. Effektavgift ersätter inte andra avgifter helt läste jag, Effektavgiften är en ny komponent som ska styra elanvändningen, inte en direkt ersättning för nätavgiften eller den fasta avgiften.
Kan ni förklara hur ni då kan garantera att; "Effektavgiften innebär inte en ytterligare ny avgift som elnätsföretagen får ta ut" som i svaret från er ovan?
EU:s tillsynsmyndighet för energimarknader, ACER rekommenderar att effektavgifter ska spegla de faktiska belastningstopparna i elnätet.
Men Ei reglerar detta generellt och tillåter nätbolag att basera avgifterna på kundens individuella effekttoppar, även om dessa kanske inte alls korrelerar med nätets högsta belastning.
Varför gör Ei på detta vis då ni helt missar målet med effektavgifterna?
ACER betonar även vikten av transparens i avgiftsmodellerna, men hos Ei saknas detaljerade granskningsförfaranden i regelverket gällande effektavgiften.
Varför saknas dessa i regelverket från Ei?
Mvh Mikael
Tack för ditt meddelande.
Jag har ställt dina frågor vidare till mina kollegor, jag återkommer till dig så fort jag fått svar.
Med vänliga hälsningar
Jag har nu fått svar från mina kollegor.
Utformningen enligt föreskriften delar upp tariffen i fyra komponenter istället för två. Uppdelningen omfattar det som nätavgiften baseras på idag, men blir mer specifik och påverkbar utifrån föreskriftens villkor för tariffutformning. Det innebär att de komponenter som kan påverka kundbeteendet delas in i en energiavgift respektive en effektavgift som hör till kundens förbrukning av elnätet och motsvaras av både kortsiktiga och långsiktiga kostnader för nätföretaget. Syftet är att åstadkomma ett mer effektivt utnyttjande av elnätet, genom att kunden kan styra sin elanvändning utefter kapacitet i nätet och på så sätt minska belastningen i elnätet. Effektavgiften kan utgöra antingen en större eller mindre andel av nättariffen beroende på nätföretagens förutsättningar i nätet, ex. gällande belastning. Det påverkar hur stor del av nätföretagets kostnader som effektavgiften (användningen av nätet) antas ska täcka.
De kostnader som ingår i effektavgiften baseras på de framåtblickande kostnaderna, vilket är nödvändigt för att visa kunderna vilka kostnader deras nätanvändning för med sig. Det ger i sin tur incitament till kunderna att anpassa sin användning av elnätet. Detta kan då minska eller flytta behoven av dyra investeringar i nätet som ett ökat behov av elöverföring kan innebära.
Det totala intäktsutrymmet begränsas av företagets intäktsram, både innan och efter införandet av effekttariff.
Enligt Ei:s föreskrift EIFS 2022:1 ska både kundens användning (faktiska effekttoppar) och den sammanlagda belastningen på elnätet ligga till grund för effektavgiften. Faktiska effekttoppar ska matcha de timmar som prognostiseras bli kritiska i nätet. Effekttoppar utanför begränsade timmar bör ej prissättas.
När det gäller transparens är det viktigt att kunderna har en möjlighet att förstå hur tariffen är konstruerad och vad kunden faktiskt betalar för. Det är också viktigt att kunden har möjlighet att förstå hur den kan påverka sin elnätsavgift. Det finns bestämmelser i ellagen om nätföretagens skyldigheter att informera kunderna om hur tarifferna är utformade samt vad kunden kan göra för att påverka sin elnätskostnad (4 kap. 25 § ellagen).
Ei kommer även under 2025 att utforma föreskrifter som reglerar nätföretagens information till elanvändare.
Ei är en tillsynsmyndighet och har alltid möjligt att utöva tillsyn över regelverk som vi har ansvar över och regleras generellt.
Med vänliga hälsningar
Hej,
Jag skriver med anledning av er föreskrift, EIFS 2022:1, och hur dessa styr effektavgifters utformning i nättariffer. Jag har noterat att det i föreskrifterna saknas en explicit koppling mellan effektavgiften och faktisk nätbelastning, trots att denna avgift enligt gällande principer för tariffutformning syftar till att främja ett effektivt utnyttjande av elnätet. EU:s tillsynsmyndighet för energimarknader, ACER rekommenderar att effektavgifter ska spegla de faktiska belastningstopparna i elnätet Jag önskar därför förtydliganden kring följande frågor:
- Hur säkerställs kostnadsreflektion inom ramen för effektavgiften?
- Föreskrifterna nämner att tariffer ska vara kostnadsorienterade, men effektavgiften förefaller vara schemalagd och inte kopplad till faktisk belastning på elnätet i realtid. Hur rimmar detta med principen om kostnadsreflektion?
- Vilka incitament för effektivt nätutnyttjande avses uppstå med en schablonmässig effektavgift?
- Om effektavgiften är densamma under tider med låg nätbelastning som under tider med hög belastning, vilka signaler ges till kunderna för att anpassa sitt beteende och minska toppar i nätet?
- Finns det planer på att utveckla föreskrifterna så att effektavgiften speglar faktisk nätbelastning?
- Jag undrar om det finns överväganden att koppla effektavgiften mer direkt till kundens påverkan på nätets kapacitet, till exempel via realtidsdata eller andra metoder, för att uppnå en tydligare koppling mellan avgiften och nätets kostnader.
- Hur säkerställs rättvisa i avgiftsuttaget?
- I nuvarande struktur kan effektavgiften leda till att kunder betalar en avgift även under lågtrafik, när deras nätanvändning inte bidrar till hög belastning. Hur säkerställs att denna struktur är rättvis och transparent för kunderna?
Jag uppskattar om ni kan klargöra dessa frågor och ge er syn på hur principerna om kostnadsreflektion och effektivt nätutnyttjande tillämpas i praktiken inom ramen för EIFS 2022:1.Tack på förhand för er tid och återkoppling!
Med vänliga hälsningar,
Mikael
Jag har skickat vidare frågeställningarna till mina kollegor, jag återkommer till din när jag fått svar från dem.
Med vänliga hälsningar
Förstår Ni inte att Ni blivit förda bakom ljuset och att elproducenterna driver med er?
Följande resultat kan jag se framför mig redan idag.
För det första ska jag erkänna att det Ni blivit lurade att tro faktiskt låter väldigt bra på pappret men tyvärr ger det följande resultat.
1. För att komma undan effekt toppar kommer folk att skaffa sig smarta kommunikationsutrustningar som helt enkelt stänger av strömmen till sin bergvärmepump när en viss effekt uppnåtts.
2. För att kompensera bortfallet har villaägaren nu 2 val. Elda som bara den på natten alternativt elda i sin öppna spis eller skaffa en el-kassett med avsikt att elda med ved.
3. Låt oss ponera att villaägaren väljer att köra sin bergvärmepanna till bristningspunkten på lågtariff tiden så kommer ju fler att få samma tanke. Vad är då resultatet av detta? Jo en utjämning kommer att ske av både priset på elen på dom outnyttjade tiderna och det var ju den teoretiska tanken med det hela eller hur?
4. Väljer villaägaren däremot att elda med ved istället får vi ju en massa utsläpp av veden. Det var nog inte riktigt tanken va? Men man kan ju rekommendera att alla som kan gör detta för att på så sätt tvinga Er att ta bort eltarifferna.
5. Nu kommer vi till kärnan i det hela. Om vi alla enligt punkt 3 väljer att använda våra bergvärmepumpar på natten för att värma upp huset istället för att göra det på dagen kommer nämligen energiproducenternas våta dröm att uppfyllas.
Dom får sälja el både på dagen och på natten vilket ger ytterligare möjlighet att exportera mer el till t.ex. Tyskland p.g.a. att den Svenska konsumenten inte har råd att köpa el under dagen (Högtariff tiden). Det är nämligen så att ju mer el vi kan exportera till Tyskland desto mer påverkar exportpriset elområde 4.
Som en följd av detta höjs elpriset i elområde 4 både på dagen och på natten som ett brev på Posten.
Samtidigt kan elproducenterna utnyttja sitt nät på natten för att på så vis få ytterligare vinster av detta. Detta är ju som jag skrev elproducenternas våta dröm.
6. Men varför skriver jag så att bara elproducenterna gynnas för? Jo det är nämligen så att dom avtal som energiproducenterna ger oss konsumenter är uppgjorda på ett sätt som inte gör det möjligt för oss att kunna få del av vinsten i detta upplägget. Det är därför allmänheten är helt vansinniga på hela upplägget med effekttarifferna.
Tanken var ju bra men sen visade det sig att det föll platt i praktiken
Det är ju inte alltid som praktik och teori faller på plats som man tänkt sig och i det här fallet blev det fel.
Så mitt råd till alla inblandade på EI är att tänka över vad jag skrev och inse att Ni tänkt fel.
Behöver Ni ytterligare hjälp att tänka hjälper jag Er väldigt gärna att göra det. Ni är väldigt välkomna att ringa mig.
Jag ber om ursäkt att du fått vänta på svar från oss. Nu har mina kollegor återkommit med svar på dina frågor.
- Hur säkerställs kostnadsreflektion inom ramen för effektavgiften? Föreskrifterna nämner att tariffer ska vara kostnadsorienterade, men effektavgiften förefaller vara schemalagd och inte kopplad till faktisk belastning på elnätet i realtid. Hur rimmar detta med principen om kostnadsreflektion?
SVAR: Effektavgiften är kostnadsreflektiv genom att spegla de framåtblickande kostnaderna som nätföretagen ska ta fram utifrån de kostnader som kunden förväntas ge upphov till hos nätföretaget genom sitt användande av elnätet.Föreskriften, som är tvingande för företagen att följa från den 1 januari 2027, anger att effektavgiften ska beräknas dels utifrån kundens användning av nätet och dels den sammanlagda belastningen av nätet, dvs. återspegla hur belastningen på elnätet varierar över tid. Nätföretaget behöver därmed kontinuerligt identifiera belastningen i elnätet för att se om effektavgiften behöver justeras.
- Vilka incitament för effektivt nätutnyttjande avses uppstå med en schablonmässig effektavgift? Om effektavgiften är densamma under tider med låg nätbelastning som under tider med hög belastning, vilka signaler ges till kunderna för att anpassa sitt beteende och minska toppar i nätet?
SVAR: Effektavgiften ska tidsdifferentieras genom att baseras på kundens faktiska uppmätta effekttoppar under de belastade timmarna. Detta kan då uppfylla syftet med föreskriften som är ett mer effektivt utnyttjande av elnätet genom att kunderna anpassar sitt beteende och minskar effekttoppar i nätet. För att kunna säkerställa att det är de högt belastade timmarna som prissätts ska breda tidsintervall undvikas. Det finns dock tekniska och andra utmaningar för nätföretagen att beräkna detta på förhand då exempelvis väder i hög grad påverkar hur belastat elnätet är och därför kan viss schablonisering användas vid indelning av tidsintervallen.Ei avser också att titta på frågan om hur s.k. lokaliseringssignaler kan möjliggöras i nättariffen. Det skulle innebära att det kan bli möjligt att ha olika tidsindelningar beroende på var man befinner sig i nätet och vilka timmar det är belastat just i den punkten. Detta är något som idag inte är tillåtet enligt ellagen, men som Ei lämnat förslag till regeringen om att det bör ändras.
SVAR: De effekttoppar som ska ligga till grund för effektavgiften bör vara uppmätta i närtid, exempelvis den senaste månaden, för att bidra till att uppnå syftet om ett effektivt utnyttjande av elnätet. Nätföretagen kan alltså inte använda sig av äldre värden, då det skulle innebära att kunden inte får någon signal om vad deras användning i nutid genererar för kostnader för elnätet. Det finns inget i föreskriften som hindrar nätföretagen att använda sig av realtidsdata, men det är inte heller något krav. Nätföretagens förutsättningar kan vara begränsade till att tillämpa realtidsmätning, då det finns regelverk för mätning och rapportering av el som du kan läsa mer om här: https://ei.se/bransch/matning-av-el
I övrigt så avser Ei titta på, som nämns ovan, att möjliggöra lokaliseringssignaler i tariffen. Det skulle kunna bidra till att nätföretagen kan göra bättre och noggrannare tidsindelningar av effektavgiften eftersom de då kan titta på områden i sina nät och se när det är belastade timmar i respektive område.
SVAR: Effektavgiften ska främst prissätta höglasttimmar, och det är ett krav enligt föreskriften att den ska variera med olika avgifter vid olika tidpunkter genom tidsdifferentiering.
Ett mer effektivt nätutnyttjande bör kunna uppnås genom nätföretagens efterlevnad av kraven i föreskriften, då kunderna får prissignaler om vad det kostar att använda elnätet vid olika tidpunkter och de då ändrar sin förbrukning under de timmar som är mest belastade.
Vi vill passa på att hänvisa till vår vägledning och konsekvensutredning samt en nyligen publicerat nyhet på Ei:s webbsida:
Vägledning för utformning av nättariffer enligt EIFS 2022:1 - Energimarknadsinspektionen
https://ei.se/om-oss/publikationer/publikationer/foreskrifter-el/2022/foreskrift-eifs-20221 (konsekvensutredningen ligger i e-diariet som man når via denna länk)
Nu inför många elnätsföretag effektavgifter – det här behöver de förhålla sig till - Energimarknadsinspektionen
Med vänliga hälsningar