Till senaste kommentaren

EON näteområdesindelning SYD i elområde SE3

Hej,
Ser EI något problem med att EONs nätområden inte mappar mot elområdena?

Vi bor på samma breddgrad som t.ex. Stockholm, och alla omkringliggande nätägare inom elområde SE3 lyckas tillhandahålla samma tjänst, t.ex. 16A > 8000kWh/år för halva kostnaden jämfört med EON.

Det verkar som EON kringgått EI's intäktsramasregleringar genom att kompensera vissa områden som skulle de ligga i elområde SE4. Detta genom att dela up sina områden i nätområde Syd, Stockholm och Norr.

16A > 8000kWh/år med t.ex. Linde Energi, Vattenfall eller Mälarenergi skulle kosta 363-366 kr/mån i fasta avgifter, istället för 591 kr/mån. För samma tjänst.

2400m från tomten så lyckas Linde Energi tillhandahålla identisk tjänst till en bra mycket lägre kostnad.

Så, ser EI något problem med EONs nätområdesindelning och prismodell - dvs bra mycket högre pris för identisk tjänst, allra helst jämfört med närliggande nätbolag ("konkurrenter") som lyckas hålla nätkostnaderna för konsumenterna på samma nivå inom elområde SE3.

Om EI ser något problem med detta, avser ni åtgärda problemet isåfall?

Tomas

Kommentarer

  • Hej Tomas

    Tack för ditt meddelande.

    Sverige är indelat i 4 st elområden, som slår igenom på elhandelspriset, som du betalar till ditt elhandelsföretag inte elnätskostanden som du betalar till ditt elnätsföretag. Det finns ca 170 elnätsföretag i Sverige, som har olika elnätstariffer för sina kunder

    Men det stämmer att elnätsavgifterna varierar mellan olika områden i Sverige. Med den modell som politikerna har valt är det inte meningen att avgifterna ska vara lika över hela landet utan det är kostnaden att bedriva elnätsverksamhet som styr vad du får betala som kund. Elnätsföretagen har olika förutsättningar för att bedriva sin verksamhet. Det är olika långt mellan kunderna, terrängen ser olika ut och antalet kunder att fördela kostnader på varierar. Dessutom har företagen olika avkastningskrav från sina ägare. Vissa driver näten till närmast självkostnadspris, andra tar ut den avkastning som vi tillåter.

    De grundläggande principerna är dock lika. Enligt lagen ska alla elnätsavgifter vara skäliga, objektiva och icke-diskriminerande.

    Skäligheten kontrollerar vi genom att sätta ett tak (en intäktsram) för hur mycket varje företag får ta ut av alla kunder i ditt område under en fyraårsperiod. Här tittar vi inte på enskilda kunders avgifter utan på alla avgifter samlat.

    Ett företag får ta ut avgifter som täcker drift och underhåll samt en begränsad avkastning. Om ett företag tar ut mer får det kännbara konsekvenser. Dels sänker vi deras ram för nästa period med motsvarande belopp, dels får de betala en straffavgift.
    Lagens krav på objektivitet handlar om att företagets samlade avgifter för en kundkategori måste reflektera de kostnader som nätföretaget har för just denna kategori. Företaget får ha olika avgifter för olika kundkategorier. Företaget får inte gynna en kundkategori på bekostnad av en annan.

    Kravet på icke-diskriminering innebär att ett nätföretag inte får gynna en kund inom en kundkategori framför någon annan inom samma kundkategori. Likadana kunder ska ha likadana avgifter.

    Med vänliga hälsningar


    Erika Axelsson Energimarknadsinspektionen
  • Tack Erika. Jag tolkar svaret som att EI inte ser något problem med E.ON.s indelning av kunder i elnätsområde SYD med högre priser än elnätsområde STOCKHOLM (som bättre motsvarar omkringliggande nätägares avgifter/kostnader).

    Följdfråga 1) Har ni kollat varför det kostar E.ON. så pass mycket mer att leverera elnät i detta område än jämfört med Stockholm, samt jämfört med alla andra aktörer i området? Eller räcker det med att EO.N. säger det till EI? Har ni ställt frågan till dem?

    Följdfråga 2) Om kravet på icke-diskriminering gäller, får en kund missgynnas på bekostnad av en annan kund? Ut mitt perspektiv verkar det som E.ON. valt samt av EI tillåtits förlägga oss till kundkategori SYD, snarare än kundkategori STOCKHOLM för att kunna ta ut en högre avgift som inte nödvändigtvis speglar kostnaderna. Detta är mitt resonemang/min slutsats iom att alla närliggande nätägare kan tillhandahålla samma tjänst för nästan halva avgiften, bättre motsvarande kostnader i elnätsområde STOCKHOLM.

    Följdfråga 3) Om EI inte ser något problem med detta, vart vänder jag mig då?

    Allt gott!
    Tomas
  • Hej igen Tomas

    E.ON har begärt att elnätsområdena nord, syd och Stockholm ska få harmoniserade avgifter, vilket betyder att nättarifferna ska bli enhetliga 1 januari 2028 i dessa elnätsområden.

    Lagändringen som skedde i juli 2022 innebar att möjligheterna för att samredovisa nätkoncessionsområden utökades. Huvudregeln enligt 3 kap. 50 § ellagen är fortsatt att redovisning av nätverksamhet ska avse varje område för sig. Vi som nätmyndighet kan besluta om samredovisning efter ansökan från ett elnätsföretag, enligt 3 kap. 51 § ellagen. Notera att E.ON. även efter vårt beslut 2022 har två olika redovisningsenheter.

    Det följer tydligt av vårt beslut att en samredovisning ska ske för de tre elnätsområdena Nord, Syd och Stockholm från och med den 1 januari 2023. Detta innebär bl.a. att de får fastställt en gemensam intäktsram för dessa områden och att de redovisar de gemensamt i årsrapportering till Ei. Däremot innebär beslutet att en enhetlig tariff ska tillämpas senast den 1 januari 2028. E.ON. har med andra ord för dessa områden fram till den 1 januari 2028 på sig att harmonisera tariffen för dessa områden. Det finns inga krav på vilken takt harmoniseringen ska ske, annat än att utjämningen mot en enhetlig tariff ska ske successivt för att mildra effekter av kännbara tariffhöjningar för vissa kundgrupper.

    I beslutet anges att Ei bedömer att tariffhöjningen för elnätsområde Stockholm om 26% inte är så högt att det skulle innebära att det samredovisade området utgör en olämplig enhet. Dock att den maximala tiden om fem år för införande av en enhetlig tariff är lämplig.

    Det är viktigt att skilja på att Ei dels har att besluta om den tidpunkten från när samredovisning ska påbörjas (3 kap. 52 § ellagen), dels den tidpunkten då en enhetlig tariff ska vara införd, vilket senast får vara fem år från att samredovisningen påbörjats. Syftet med den successiva utjämningen av tariffer är att undvika alltför kännbara effekter. I förarbetena till ellagen har uttalats att tiden ska bli ganska lång för utjämning när de berörda områdena skiljer sig åt väsentligt.

    Med vänliga hälsningar


    Erika Axelsson Energimarknadsinspektionen

Kommentera eller skriv ett nytt inlägg

Ditt namn och inlägg kan ses av alla. Din e-post visas aldrig publikt.