EU/2024/1711
Hej,
Vi är en förening som överväger att gå över till IMD-el för vår förening. Vi har fått veta att det ligger ett förslag på bordet som medför att det inte kommer vara möjligt eftersom regelverket då "tvingar" att konsumenten ska ha egen möjlighet att välja el-leverantör.
Om vi nu skulle få majoritet på vår stämma och beslutar att övergå till IMD-el - vad händer då om lagkravet går igenom samtidigt som vi väntar på att nätägaren ska hantera vårt ärende, alltså att vi har skickat in anmälan till nätägaren men att lagkravet hinner gå igenom innan vi har bytt ut mätare och stängt ner våra medlemmars abonnemang?
Vad gäller då?
Vi är en förening som överväger att gå över till IMD-el för vår förening. Vi har fått veta att det ligger ett förslag på bordet som medför att det inte kommer vara möjligt eftersom regelverket då "tvingar" att konsumenten ska ha egen möjlighet att välja el-leverantör.
Om vi nu skulle få majoritet på vår stämma och beslutar att övergå till IMD-el - vad händer då om lagkravet går igenom samtidigt som vi väntar på att nätägaren ska hantera vårt ärende, alltså att vi har skickat in anmälan till nätägaren men att lagkravet hinner gå igenom innan vi har bytt ut mätare och stängt ner våra medlemmars abonnemang?
Vad gäller då?
Följ inlägget
1
följare
Tack för ditt meddelande.
Enligt EU:s elmarknadsdirektiv ska elkunder ha rätt att fritt välja elleverantör vilket kan innebära att framtida regler påverkar hur IMD-system får utformas.
Ei har tidigare utrett och lämnat förslag till lagändringar som innebär att kunder i icke koncessionspliktiga nät (till exempel en bostadsrättsförening med gemensamhetsel och undermätning) ska ha möjlighet att välja elleverantör. Enligt förslaget ska en innehavare av ett internt nät vara skyldig att upplåta sitt nät för att elanvändaren ska kunna byta elleverantör. Den elanvändare eller producent som begär att få välja elleverantör är skyldig att stå för merkostnader som innehavaren av det icke koncessionspliktiga nätet har för upplåtelsen av nätet. Elanvändaren svarar även för kostnaden av installation av mätare. Mer går att läsa i rapporten Slutna distributionssystem och interna nät.
Ei hänvisade även till detta förslag i rapporten Energidelning och andra nyheter till följd av ändringar i EU:s elmarknadslagstiftning Ei R2025:01 - Energimarknadsinspektionen.
Den sistnämnda rapporten har varit ute på remiss med sista svarsdag den 25 maj. Än så länge vet vi inte vad som kommer att hända med förslagen. Någon lagändring har alltså inte trätt i kraft ännu.
De är också viktigt att känna till att förutsättningarna för elnätsavgifterna kan förändras. Även om gemensamhetsel kan minska de administrativa kostnaderna för elnätsföretagen, så kvarstår de stora kostnaderna för drift, underhåll och utveckling av elnäten. Eftersom dessa kostnader måste fördelas rättvist mellan alla kunder, kan en minskning av antalet kunder leda till ökade elnätsavgifter för kundkollektivet.
Med IMD ska man även tänka på att bostadsrättsinnehavarnas förbrukningsmönster påverkas av hur föreningen bestämmer att de boende ska betala för sin elanvändning. Ska de betala för sin faktiska förbrukning (med kvartsavläsning) eller läggs fastighetens sammanlagda förbrukning i en pott och alla boende betalar lika mycket? Detta är en viktig aspekt eftersom elnätsavgiften senast år 2027 kommer att innehålla en effekttariff. Effekttariffen påverkas av hur mycket och när elen används: höga effekttoppar under rusningstid i elnätet leder till en högre månadskostnad. Det är föreningen som elnätskund som kommer att se dessa kostnader och behöver motivera de boende att ändra sina förbrukningsmönster för att inte driva upp kostnaden.
Läs mer om effekttariffer på vår webbplats: Effektavgift - Energimarknadsinspektionen
Det finns både för- och nackdelar med gemensamhetsel. Kostnaderna för investering i elmätare och den löpande hanteringen av mätning och mätvärden kan potentiellt vara högre än att bibehålla de enskilda hushållens elnätsabonnemang.
Med vänlig hälsning,