Tidsdifferentierad effektavgift
När jag läser i föreskriften om effektavgift läser jag att avgiften ska tidsdifferentieras. Är detta över dygnet eller över året? Eller vad menas?
Nu när jag får effektavgift med Tekniska Verken i Linköping så har de i sin standardprislista effektavgift baserad på medelvärdet av 5 tillfällen under en månad, oavsett när på dygnet det skedde.
Är detta korrekt för att uppfylla föreskriften?
Nu när jag får effektavgift med Tekniska Verken i Linköping så har de i sin standardprislista effektavgift baserad på medelvärdet av 5 tillfällen under en månad, oavsett när på dygnet det skedde.
Är detta korrekt för att uppfylla föreskriften?
Följ inlägget
7
följare
Vi har i förra veckan gått ut med vägledning till elnätsföretagen hur de ska tänka när de utformar sina effekttariffer. Du kan läsa mer om det på följande sida:
Tidsdifferentiering - Energimarknadsinspektionen (ei.se)
Hälsningar,
Hej Andreas,
Tack för att du kontaktar oss med din fråga kring tidsdifferentiering och Energiinspektionens föreskrift..
Utvecklingen mot att samhället behöver mer el har pågått länge och efterfrågan på el på olika platser sker snabbare än takten som elnäten kan byggas ut.
Vi har därför under många år arbetat med olika incitament för kunder att utnyttja elnätet effektivare, för att fler ska kunna använda det befintliga nätet medan utbyggnaden pågår.
Vår bedömning är att den prismodell vi nu inför, med både standardprislista och en alternativ prislista, styr rätt utifrån de kapacitetsutmaningar vi ser i våra elnät idag.
Samtidigt finns det behov av att likforma elnätavgifterna i hela Sverige, vilket bland annat Ei:s föreskrifter om hur effektavgifter ska vara utformade, försöker uppnå.
Som alltid vid nya regelverk uppstår frågeställningar kring tolkningar och därför har Ei börjat komma med mer detaljerad vägledning, som vi följer.
Vi bevakar även utvecklingen av belastningen i våra elnät.
Om vår bedömning inför 1 januari 2027 skulle vara att prismodellen inte styr rätt mot den tidens kapacitetsutmaningar eller Ei:s föreskrifter, så kommer den att revideras.
Jag önskar dig en fin dag!
Förhoppningsvis har Tekniska Verken tagit del av den vägledning som vi har tagit fram. Vi kommer däremot inte att kunna bedriva någon tillsyn mot elnätföretagens effektavgifter förrän tidigast våren 2027, då elnätsföretagen har till januari 2027 på sig att införa effektavgifterna
Hälsningar,
Med effektbaserad prissättning ska elanvändaren få incitament att sprida ut sin elanvändning så att vi undviker effekttoppar som kan leda till problem i elsystemet. En jämnare belastning på elnätet har en rad fördelar, bland annat att fler kan använda det befintliga elnätet och att det generellt kan bidra till lägre elnätskostnader och ett lägre elpris.
Om du, på grund av redan uppnådda effekttoppar under en månad, inte i någon mån styr din förbrukning bort från höglasttimmarna så får du en högre kostnad samtidigt som din elanvändning bidrar till ytterligare belastning. Detta bidrar till generellt högre elnätskostnader.
Du hittar mer information på vår webbplats:
Effekttariffer (effektavgift) - Energimarknadsinspektionen (ei.se)
Vägledning för utformning av nättariffer enligt EIFS 2022:1 - Energimarknadsinspektionen
Med vänlig hälsning,
"Om du, på grund av redan uppnådda effekttoppar under en månad, inte i någon mån styr din förbrukning bort från höglasttimmarna så får du en högre kostnad samtidigt som din elanvändning bidrar till ytterligare belastning. Detta bidrar till generellt högre elnätskostnader."
Det är ju helt fel! Om jag använder allt under redan uppnådd effekttopp för varje timme under en månad så får jag INTE högre kostnader. Det är raka motsatsen till incitament att minska sin förbrukning. Så systemet för att minska eller omfördela belastning har alltså inget incitament alls i denna utformning! Ni har de facto misslyckats med denna avsikt och samtidigt lyckats berika nätföretagen ännu mer, vilket i och för sig är en bedrift!
Jag är dock väldigt nyfiken på VEM som får det billigare med denna beräkningsmetod, då den sägs vara kostnadsneutral (jag vet verkligen ingen som fått det billigare, men det måste det ju rimligtvis vara med tanke på hur mycket högra alla i min bekantskapskrets har fått det).
Om du uppnår maxtaxa på grund av effekttoppar under högslasttimmarna får du givetvis en högre kostnad än om du inte har dessa effekttoppar.
Den elanvändare som minskar sina effekttoppar får en lägre kostnad och den som väljer att inte ändra sitt förbrukningsmönster kommer att betalar mer. Grundtanken är att varje elanvändare ska stå sin egen kostnad för användningen av nätet. Kostnaden justeras månad för månad så om du vill kan du få till en snabb förändring av din tariff.
Som beskrivet här ovan har en jämnare belastning på elnätet en rad fördelar, bland annat att fler kan använda det befintliga elnätet och att det generellt kan bidra till lägre elnätskostnader och ett lägre elpris.
Med vänlig hälsning,
Är detta verkligen syftet? Att jag ska öka effektuttaget under höglasttid och minska det under låglasttid?
Syftet med effektavgifterna är att man vill att elkunderna sprider ut sin elanvändning under dygnet till timmar där nätet inte är lika högt belastat.
Läs gärna mer om den information vi har om effektavgifter som finns publicerad på vår hemsida:
Effekttariffer (effektavgift) - Energimarknadsinspektionen (ei.se)
Varför inför elnätsföretagen en ny prismodell med effektavgift - vad innebär det för dig som elanvändare? - Energimarknadsinspektionen (ei.se)
Hälsningar,
Som alla privatpersoner ovan har förstått är det bara med tidsdifferentierad effektmodell som man kan minska belastningen på elnätet. Vissa kan inte styra sin förbrukning till låglasttimmar, därför borde man uppmuntrar de som kan (t.ex elbilsägare) att styra sin förbrukning till låglasttimmarna. Men med många prismodeller som det från t.ex Göteborgs Energi blir man straffat om man laddar sin elbil med högre effekt under låglasttimmar för att skapa mer utrymme i nätet under höglasttimmarna.
Varför tillåter ni dessa kontraproduktiva prismodeller?
Är det inte dags för att tolka lagen så som att de effekttariffer som införs innan 2027 måste också klara kraven som ställs efter 2027? Dvs att effekttariffer även innan 2027 måste vara tidsbaserade så att konsumenter inte blir straffade?
Elnätsföretagen ska ha infört en ny prismodell som inkluderar en effekttariff senast den 1 januari 2027. Fram till 2027 har varje elnätsföretag möjlighet att testa hur de ska utforma detaljerna i modellen och stegvis göra förändringar av sin tariff. Från och med januari 2027 ska dock elnätstariffen vara utformad enligt de krav som ställs upp i föreskriften EIFS 2022:1.
Om du anser att ett elnätsföretag inte följer de bestämmelser som gäller i dag, kan du anmäla detta till oss. Läs om anmälan här.
Du hittar information om effekttariffer på vår webbplats: Effekttariffer (effektavgift) - Energimarknadsinspektionen (ei.se)
För mer ingående information kan du läsa vår vägledning till elnätsföretag som vi publicerade nyligen: Vägledning för utformning av nättariffer enligt EIFS 2022:1 - Energimarknadsinspektionen
Hoppas den här informationen är till nytta.
Med vänlig hälsning,
De allra flesta elbilsladdare har ju tex redan idag en inbyggd optimering mot timpriset.
Konsekvensen för egen del är att jag väljer bort elbilen nästa gång och återgår till en bensin eller dieselbil.
Elpriset har inget med nättariffer att göra. Det är två helt separata prissignaler. Elpriset är priset för den el du köper av din elleverantör (valbar) och det återspeglar det pris som sätts på elbörsen. Nättariffen är priset för överföringen av el (från produktion hem till dig) som du betalar till nätföretaget i ditt område (ej valbart). Elpriset återspeglar utbud och efterfrågan, medan nättariffen återspeglar kostnaderna för att driva och utveckla elnätet.
Eftersom prissignalerna är separata så händer det att de inte pekar åt samma håll. Laddar du exempelvis nattetid när elpriset är lågt så är sannolikt också den lokala nätbelastningen låg, vilket då ska återspeglas i vad du får betala. Exakt hur det blir för dig går inte att säga, eftersom det beror av belastningen i nätet där du bor och hur ditt elnätsföretag utformar sin tariff utifrån de riktlinjer som återfinns i vår föreskrift EIFS 2022:1.
I dagsläget är det ont om smarta lösningar som kan hjälpa dig att ta nättariffen i beaktande, men vi tror att de kommer att komma i takt med att nätbolagen implementerar effektavgifter i sina tariffer. Till dess är mitt tips att se över möjligheterna att begränsa ditt effektuttag. Dels kan du begränsa laddeffekten i bilen (går att göra i laddboxens eller bilens mjukvara), dels kan du installera en realtidsmätare med lastbalansering som justerar ned laddeffekten när du förbrukar effekt i huset i övrigt. När det gäller din säkringsstorlek så finns det också något som heter "fasbalansering" som gör att du kan fördela effekten över de tre faserna i realtid, vilket kan leda till att du kan sänka din säkringsstorlek (om inte lastbalanseringen i sig löser detta).
Hälsningar,
Det är varje enskilt elnätsföretag som utifrån sina egna förutsättningar bestämmer i detalj hur de utformar tarifferna för sitt elnät. Därför kan avgiften se lite olika ut beroende på vilket elnätsföretag som äger och förvaltar elnätet där din fastighet är belägen.
Den nya tariffen ska bestå av fyra komponenter; en fast avgift, en kundspecifik avgift, en energiavgift och en effektavgift. Effektavgiften ska vara tidsdifferentierad, vilket betyder att den ska vara olika hög vid olika tider för att återspegla hur belastningen på elnätet varierar över tid. Elnätsföretaget kan, beroende på de förutsättningar som råder i det egna elnätet, beräkna effektavgiften utifrån en eller flera effekttoppar.
Ellevios tidsdifferentiering uppfyller inte till fullo syftet med vår föreskrift men företagen har fram till 1 januari 2027 på sig att tillämpa det nya regelverket. Det är först då som föreskriften blir tvingande.
Läs mer om effekttariffer på vår webbplats.
Med vänlig hälsning,
Om du måste använda el vid de timmar på dygnet då det är som mest trängsel i elnätet kan du försöka sprida ut din elanvändning något. Om du kan låta bli att laga mat, städa, tvätta eller duscha samtidigt så undviker du de högsta effekttopparna. Vissa apparater drar inte så mycket el var för sig men när de startas samtidigt blir effekten hög.
Hos Energimyndigheten finns information om energieffektivisering.
Bakgrunden till den nya prismodellen är att vår användning av el ökar och att det blir trångt i elnäten. En del av lösningen är att bygga ut elnäten, men det tar tid och är kostsamt, en annan del är att nyttja de befintliga elnäten mer effektivt genom att flytta och sprida ut elanvändningen till tider då efterfrågan är lägre. En jämnare belastning på elnätet har en rad fördelar, bland annat att fler kan använda det befintliga elnätet och att det generellt kan bidra till lägre elnätskostnader och ett lägre elpris.
Med vänlig hälsning,
Som förklarat här ovan är bakgrunden till den nya prismodellen med effektavgifter att vår användning av el ökar och att det blir trångt i elnäten. För att elnäten fortsatt ska fungera väl behöver elanvändningen spridas ut och omdirigeras. Den nya tariffmodellen är rättvisare för kundkollektivet eftersom den som förbrukar mindre under höglasttimmarna betalar mindre än den som förbrukar mer.
Du kan som sagt undvika effekttoppar genom att inte använda flera hushållsapparater samtidigt. Matlagning, dammsugning och disk behöver kanske inte ske samma timme.
Med vänlig hälsning,
Jag vet inte hur många timmar du har på ett dygn, men jag har 24 timmar varav 8tim sömn, arbete 10 tim så jag åker hemifrån vid 6 och kommer hem, i bästa fall mellan 19-20tiden vilket ger mig ca 3 timmar att göra normala hembestyr på innan det är dags att gå till sängs. Självklart behöver flera saker ske under en timme, under alla 3 timmar om livet ska fungera.
Effektavgiften lägger ytterligare en kostnad på elräkningen, utöver redan höga skatter och avgifter. Staten tar redan skatt på energiförbrukningen, inklusive moms på elnätsavgifter och energiskatt, vilket innebär att konsumenter betalar skatt på skatt. Med effektavgiften adderas en kostnad som många upplever som orättvis, eftersom hushåll och företag får betala mer utan att deras egen situation förändras.
Bristande långsiktighet i nätinvesteringarna
Elbolag och staten har haft decennier på sig att bygga ut och modernisera elnätet, samtidigt som de har gjort stora vinster. Istället för att använda dessa medel för att säkra en robust och hållbar infrastruktur, väljer man nu att introducera en avgift som i slutändan hamnar på kundernas axlar. Det är rimligt att ifrågasätta varför elbolagen inte använt en del av sina stora vinster till nödvändiga investeringar tidigare.
Orättvis börda för låginkomsttagare och småkonsumenter
Effektavgiften innebär att hushåll som använder högre effekt – exempelvis större familjer eller de som bor i kallare områden – riskerar att få betydligt högre kostnader. Många låginkomsttagare och äldre har inte möjlighet att minska sin effektanvändning, och de kan därför drabbas oproportionerligt. Effektavgiften är regressiv, eftersom den påverkar alla konsumenter oavsett inkomst, vilket innebär att den kan drabba de mest ekonomiskt utsatta allra hårdast.
Bristande incitament för energieffektivisering
Effektavgiften kan leda till ett större fokus på att sänka effektanvändningen under korta tidsperioder, snarare än att minska den totala energiförbrukningen. Detta kan resultera i att hushåll och företag undviker att använda elektricitet under specifika tider, istället för att göra långsiktiga investeringar i energieffektiv teknik. Effektavgiften riskerar därför att bli ett hinder för verkligt hållbara åtgärder.
Minskad förståelse och tillit för elmarknaden
När konsumenter upplever att de inte får valuta för sina pengar och att avgifter staplas på varandra, riskerar det att minska tilliten till elmarknaden och statens hantering av energipolitiken. Många känner redan att elbolag och staten profiterar på deras bekostnad, och en effektavgift förstärker bilden av att marknaden främst gynnar stora bolag snarare än konsumenterna. Detta kan få negativa konsekvenser för samhällets vilja att stödja framtida omställningar inom energisektorn.
Obalanserad ansvarsfördelning mellan bolag och konsumenter
Det kan uppfattas som att staten och elbolagen undviker sitt ansvar för att säkra en hållbar infrastruktur genom att vältra över kostnaderna på konsumenterna. Att begära att konsumenterna betalar ännu mer för nätutbyggnad, när bolagen haft åratal av höga vinster, kan ses som en oansvarig lösning på ett strukturellt problem som borde ligga i bolagens och statens intresse att lösa.
Det handlar ju om prioriteringar…
Vi på Energimarknadsinspektionen anser att elnätsföretagen har blivit överkompenserade de senaste 10 åren, det tack vare att Ei under 2015 förlorade i högsta rättsinsats mot ungefär 100 elnätsföretag som överklagat våra beslut om hur mycket de fick ta ut av sina kunder under intäktsperioden 2012–2015. Elnätsföretagen fick under denna period ta ut 36 miljarder mer än vad Ei tillåtit. Det samma gällde perioden 2016–2019 då elnätsföretaget fick ta ut åtta miljarder mer.
De problem som vi ser med den metod som används idag gäller bland annat hur nätföretagens anläggningstillgångar värderas. Enligt nuvarande regelverk värderas anläggningstillgångarna utifrån vad motsvarande anläggningar skulle kosta att köpa in idag. Ei anser att det historiskt lett till att nätföretagen blivit överkompenserade i relation till deras faktiska kostnader. Anläggningstillgångar borde i stället värderas till verkligt anskaffningsvärde.
För att ändra beräkningsmetod krävs en lagändring. Om den kommer till stånd kan en ny beräkningsmetod vara på plats till intäktsramsbesluten för perioden 2028–2031. Vi arbetade för att den nya beräkningsmetoden skulle införas till elnätsföretagens intäktsramar för perioden 2024–2027 skulle beslutas, men det visade sig att det inte fanns legala förutsättningar att genomföra förändringen redan då.
Införandet av effekttariffer innebär inte att elnätsföretagen kan öka sina inkomster utan de har samma ramar som tidigare att förhålla sig till och kan alltså inte ta ut mer i intäkter.
Hälsningar,
Något är allvarligt fel i samtlig myndighetsutövning vad ni lägger på invånarna att gång på gång göra utländska investerare ytterligare lite rikare på där vi som nation inte tjänar ett enda öre på.
I min hemförsäkring ingår åldersavdrag på allt i deras beräkning. Inte vad det skulle kosta mig att bygga upp huset och införskaffa all inredning och utrustning.
Så varför ersätta elnätsbolagen för vad det skulle kosta dom när/om de anlägger ett nytt nät? Något de dessutom inte verkar göra något åt att förbättra överhuvudtaget utan tjänar miljarder på ett nät som sedan länge har betalat sig själv gång på gång.
Som vi innevånare förväntas betala för ytterligare gång på gång.
Vad är exakt ert ansvar som myndighet?
Ei:s beslut om att alla elnätsföretag ska införa en ny prismodell som bland annat inkluderar en effektavgift grundar sig på att elnätstarifferna ska bidra till att elnäten används mer effektivt.
Bakgrunden till den nya prismodellen är som sagt att vår användning av el ökar och att det blir trångt i elnäten. Att bygga ut elnät istället för att ändra prismodellen för att få effektiva prissignaler till kunden skulle generera en dyrare kostnad för kunden. I den mån det alltså är möjligt att undvika att bygga ut elnät så är det positivt för kunden; kostnaden blir lägre än vad det annars hade blivit. Därmed inte sagt att näten inte behöver byggas ut. Utifrån de prognoser som finns för ökad elanvänding på grund av omställningen kommer elnäten att behöva byggas ut kraftigt för att klara elförsörjningen.
Som min kollega har förklarat i svaret här ovan reglerar Ei elnätföretagens intäktsramar (där tillåten vinst ingår). Vi har under lång tid sett att det finns behov av att förändra och förbättra elnätsregleringen så att den ger elnätsföretagen rätt förutsättningar att investera i elnäten, samtidigt som kundernas elnätsavgifter hålls på en rimlig nivå. För att ändra beräkningsmetod krävs en lagändring och nu pågår arbetet med att ta fram en ny beräkningsmetod. Läs mer om detta här: Energiomställningen ställer nya krav på elnätsregleringen - Energimarknadsinspektionen
Det är elnätsföretagen som kan svara på frågor om investeringar och utbyggnad av elnät som avser deras elnätsverksamhet. Ei kan lämna generell information om elnätsutbyggnad och vad det kan innebära för ett elnätsföretag samt det regelverk som myndigheten tillämpar på elnätsföretagens verksamhet. Från och med i år ska ett distributionsnätsföretaget bland annat redovisa till Ei sina planerade investeringar i huvudsaklig distributionsinfrastruktur som krävs för att ansluta ny produktionskapacitet och ny förbrukning, eller befintlig produktionskapacitet och förbrukning som har utökats. Distributionsnätsföretaget ska redovisa sina planerade investeringar för de kommande fem till tio åren (se 11 § Energimarknadsinspektionens föreskrifter och allmänna råd om nätutvecklingsplaner (EIFS 2024:1)).
Ett elnätsföretag ska ansvara för utbyggnad av sitt elnät vid behov. Det här är en allmän skyldighet som regleras i ellagen. Det finns dock inga bestämmelser som Ei kan använda för att kräva att elnätsföretag bygger ut elnätet. Elnätsutbyggnad är en långsiktig investering som kräver noggrann planering och det är vanligt att projekten pågår i flera år. Elnätsföretagen beaktar flera faktorer innan de investerar i att bygga ut elnätet. En alternativ lösning till att bygga ut elnätet kan vara åtgärder som främjar effektivt nätutnyttjande, till exempel användning av flexibilitetstjänster.
Om du har frågor om, eller synpunkter på, regeringens och riksdagens energipolitik ska du kontakta beslutsfattarna.
Med vänlig hälsning,